Citas vrå

I min ständiga strävan efter att bli den perfekta, mänskan (så mycket som folk klagar på mig, borde ju det vara min huvudsakliga uppgift i livet), eller åtminstonde en bättre version av den jag är nu, har jag funderat på vissa förbättringar jag borde ägna mig åt.

Jag borde tex ta itu med min hälsa. Äta hälsosamt,hemlagat, balanserat, dock inte överdrivet, man vill ju inte ge barnen en felaktig syn på mat. Allt ska förståss vara ekologiskt och närproducerat, barnen ska vara med och laga den, så att vi får kvalitetstid, och de lär sig laga hälsosam mat samtidigt.
Jag ska motionera också, lagom många gånger i veckan, inte för lite så jag verkar lat, inte så mycket att man kan kalla mig fanatisk. Det ska förståss vara gratis träning så att jag inte slösar pengar, och anpassat så att barnen kan vara med, så att de inte blir åsidosatta, och får lära sig sunda vanor. Rolig kvalitetstid, helt enkelt.

Jag ska förbättra mina kvaliteer som husfru också, barnens kläder ska i fortsättningen vara fläckfria, hela och även strukna. Huset ska vara lagom städat, inte så att jag slösar bort tid på att städa jämt och ständigt, men såpass att man kan äta på golvet, allrahelst. När jag städar, gör jag det såklart med ekologiska produkter, icke testade på djur, och barnen ska såklart vara med, så har vi roligt tillsammans. Jag ska med jämna mellanrum skåda botten av tvättkorgen, alltid minnas att ta ut luddet i tvättmaskinen, sopsortera korrekt, lämna torra rena förpackningar alltså, utan att ha slösat för mycket vatten på att rengöra dem. Jag ska vattna mina blommor, aldrig ha gammal mat i kylen, aldrig slut på toapapper, och aldrig nånsin lämna hårstrån i borsten.

Jag ska bli en bättre mamma också. Jag ska hitta ett sätt att få barnen att glatt göra läxor, och jag ska alltid sitta med när de gör det. Vi ska göra roliga pedagogiska saker tillsammans hela familjen, utan att för den skull belasta varken miljö eller ekonomi såklart. Jag ska dessutom ha djupa samtal på helt rätt nivå, om allt som tänkas kan, från relationer till självkänsla. På ett naturligt och avslappnat sätt, såklart. Jag ska vara trevlig, men inte pinsam inför kompisar, jag ska ställa upp på alla aktiviteter där föräldrar kan tänkas behöva, men samtidigt inte lägga mig i för mycket.

Jag ska vårda mina andra relationer dessutom. Jag ska ägna mer tid till mina föräldrar, ringa dem oftare, hjälpa till med allt vad tänkas kan och ha tålamod med allt de frågar om. Jag ska träffa mina syskon och andra släktingar oftare, vi ska ha kvalitetstid ihop, inte så ofta att det tar tid från barnen förståss, och gärna på ett ekonomiskt miljömässigt hållbart sätt.
Mina vänner ska jag uppmärksamma mer, träffa oftare, men såklart inte så ofta, att barnen blir lidande.

Jag ska såklart fortsätta mina åtaganden vad gäller frivilligarbete, göra mer, men på mindre tid, med mindre pengar, och helst på ett miljömässigt hållbart sätt. För att det ska bli rättvist ska jag inte enbart ägna mig åt drogfrågor, utan även åt östersjön, Hbt-frågor, barncancer, bröstcancer, prostatacancer, hemlösa hundar, barnhemsbarn i litauen, hjärtfonden och alla andra upptänkliga, behjärtansvärda ändamål. Inte så pass, att det för den skull tar tid från barnen, såklart. Jag vill ju inte vara en dålig mamma, som sagt.

På jobbet ska jag skärpa mig. Jag ska jobba lite mer effektivt, på lite kortare tid, med lite bättre resultat. Detta ska jag såklart göra, på bästa tänkbara ekologiska sätt, utan att slösa pengar. Jag ska göra karriär, men utan att trampa på några tår, eller verka alltför framåt och påstridig. Om jag skulle tjäna mer pengar, skulle jag placera endel på ett förnuftigt sätt, och skänka resten till de behjärtansvärda ändamålen, på ett rättvist sätt,såklart. Och jobbet ska aldrig nånsin få ta tid från barnen.

Jag ska vårda mig själv också.Ta hand om själen, inte så att jag kan kallas för flummig, utan på ett lagom sätt som inte tar tid från barn, hushållsbestyr eller jobb. Eller vänner och familj, för den delen. Jag ska förverkliga mina drömmar, men inte heller det på bekostnad av ovanstående, så att jag kan kallas egoistisk.


Det kan tyckas som om jag har höga krav på mig själv,måhända.Men när jag hör hur folk runtomkring mig, och ibland jag själv också, pratar om andra i vår närhet,och är snabba att döma, så är det ju precis såhär.
Hjälper ju inte hur man vrider sig, så har ju folk nåt att klaga på.
Ärligt talat, så gör vi det mer eller mindre allihop. Har åsikter om hur andra borde göra eller vara.

Jag kanske försöker göra det som står här ovan. Kanske.
Eller så struntar jag i det, och försöker hålla mig till en enda sak. Att inte ställa de kraven på nån annan heller.